Pesta

Stadig flere i Mariefred blir syke med merkelige symptomer, og noe botemiddel finnes ikke. Da Alriks og Viggos egen familie også blir rammet, trekkes guttene inn i en kamp mot tiden for å finne en løsning. Men hvordan skal en sånn mystisk sykdom bekjempes? Samtidig kommer Iris med en plan for å finne ut hvem Svartheksa er. Men planen er livsfarlig. Dessuten lukter den råttent lik ...

Pesta er sjuende del av bokserien PAX. Åttende del, Hvitormen, kommer våren 2017.

PAX Bloggrecensioner

NIDSTÅNGEN & GRIMMEN Min deckarfavorit Åsa Larsson goes 9-12, och jag läser såklart nya serien”Pax” direkt. Den är hittills planerad i 10 delar, och nu har de första två släppts. Huvudpersoner är två bröder som pga alkoholiserad mamma nyligen flyttat in hos fosterföräldrar i Mariefred. Och i Mariefred blir det magi och action så det står härliga till. Jag tycker ”Pax”-starten är väldigt spännande och mycket svår att lägga ifrån sig när man börjat läsa. Ren och skär cliffhangerbonanza! Åsa Larsson har samarbetat med en medförfattare, Ingela Korsell, och en illustratör, Henrik Jonsson, och jag hade lite farhågor kring det. Tänk om det skulle bli för utslätat och inte så Åsa Larsson-skt? Men icket, jag blir nöjd. Fina personteckningar, bra dialoger, bra ton, allt det jag gillar hos henne. En hel del hundar i ”Pax” också! Fast en sak undrar jag, VAR är brudarna? Det är verkligen extremt mycket killar i de här böckerna. Huvudpersonerna är killar och de andra i deras klasser som det handlar lite om är också det. Bara killar, killar, killar vart man än ser. Kommer det några brudar någon gång, eller har man fallit i den skittråkiga tanketråden att om killar ska vilja läsa så måste det handla om killar?
http://bokhora.se/2014/var-ar-brudarna-2/

Alrik och Viggo har just kommit som fosterbarn till trevliga paret Laylah och Anders i Mariefred. Brödernas mamma är alkholiserad och orkar inte med sina två pojkar. Just nu i alla fall. Men Alrik och Viggo är streetsmarta, de är vana att flytta runt, byta skola, slåss och klara sig ur knipor. Stjäla som korpar gör de också, åtminstone Viggo även om Alrik försöker hålla honom i hampan. Nu måste de faktiskt sköta sig. Men hur lätt är det. När den där Simon som kallas Kingen, styr skolan. Han tål inga utmaningar och nu ska de där jävla Stockholmsungarna sättas på plats. Så Viggo hamnar i slagsmål. Alrik försvarar och sen är det kört. Första dagen i skolan och redan fullkomligt kaos. Träslöjdsläraren Thomas pekar med hela handen och hotar med konsekvenser. Bröderna flyr och hamnar i ett ännu värre problem när Alrik kastar sten i ett glashus i stan så att flera rutor kraschas. Det är så pojkarna lär känna Magnar och Estrid. Som driver trädgården och växthuset. Kanske är det ingen slump att pojkarna kom just till dem. Korpvingar i halsbanden. Två tvåhänta bröder. På det gamla trädgårdsbordet landar två svartglänsande korpar. Alla tecken stämmer! Men de är ju bara barn. Kan dessa två tjuvungar vara de krigaren som Estrid och Magnar har väntat på? De sätts på prov och får städa det underjordiska, hemliga biblioteket som straff. Där finns en hylla de absolut INTE får röra. Men... Viggo vill veta. Såklart. Första delen i en Paxserien heter Nidstången och man blir fast från första stund. Det är just en sån här serie vi har väntat på. Spänning, magi, underdog och nordisk mytologi. Lägg därtill en mysig och puttenuttig stad med gränder och trähus där ondskan har sluppit ut. Nidstången måste räddas. Om den kommer i orätta händer vill man inte tänka på vad som kan ske. Åsa Larsson kan bygga en spännande historia. Tillsammans med Ingela Korsell har hon skrivit en bok som kryper in under skinnet och som både är lättläst och rafflande. Det här är riktigt, riktigt bra och helt enkelt beroendeframkallande. Del två i serien, Grimmen, har redan kommit ut. Det kommer att blir tio delar allt som allt. Med Henrik Jonssons mangainspirerade illustrationer blir det en fullträff.
http://barnochungdomsbok.blogspot.se/search?q=nidst%C3%A5ngen

PAX - Nidstången och Grimmen
Mina förväntningar var skyhöga inför läsandet av nya serien PAX. Favoritdeckarförfattaren Åsa Larsson skulle begå barnboksdebut tillsammans med författaren Ingela Korsell och illustratören Henrik Jonsson. Urban fantasy för 9-12-åringar, i Mariefred, med svensk och fornnordisk mytologi som bas. Skyhöga förväntningar är lite läskiga att hantera, och jag har läst böcker som andra vuxenförfattare har skrivit för barn och som mest blivit tramsiga snarare än faktiskt ha blivit skrivna för barnen. Så hur skulle det bli? Riktigt, riktigt bra är det. Jag är så nöjd, så nöjd. I fredags hade vi äntligen fått de två första böckerna i PAX-serien till vårt bibliotek:Nidstången och Grimmen, och jag lånade med dem hem över helgen. Slukarläste. Kunde inte släppa. Plockade upp del två direkt när jag avslutat del ett. Nidstången avslutas nämligen med en elak cliffhanger, så det var bara att läsa vidare, liksom. Ännu elakare är att även Grimmen avslutas med en cliffhanger - men nu sitter jag här och har ingen fortsättning att läsa än. Mylingen, tredje boken, vet jag inte ens när den kommer ut. Vad SKA jag bara säga till alla barn som kommer att fråga efter den? För det kommer de. Det här kommer att lånas, det har jag inga som helst tvivel om. Spänningen, läskigheten med förbannelser, monster och häxmästare (som kör motorcykel), huvudpersonerna som jag gillar skarpt, orättvisorna i skolan...och hundarna. Ja, det är Åsa Larsson-hundar med! (fast jag vet ju inte om det är hon som har skrivit just de bitarna - de är två författare. Men det känns som att hundarna är Åsa Larssons.) Vi har alltså två gossar som livet inte varit snällt mot: Viggo och Alrik. Deras mamma dricker, och hon kan inte ta hand om dem. De har fått flytta till olika fosterhem, men hos Anders och Laylah i Mariefred känns det alltmer som "hemma". Redan från början när de börjar nya skolan har de fått "problembarn" stämplat i pannorna, och så fort det är minsta slagsmål eller förstörelse så får de skulden. Och OK, särskilt Viggo har ett häftigt humör och hamnar lätt i trubbel - men de får liksom ingen chans. (mitt hjärta gråter över Viggo som säger "förlåt" i ren reflex, eller mumlar "förlåt" och "det var inte jag" i sömnen på nätterna). Vi har också Estrid och Magnar, syskonparet som börjar bli rätt gamla. Första gången vi träffar dem har Magnar fångat en imp. Impen sitter i en liten bur och svär så det osar och är otrevlig i allmänhet. Estrid gör processen kort med den och vrider helt enkelt nacken av den. Och, ja, ganska omgående förstår alltså läsaren att Estrid och Magnar inte är ett pensionärspar vilket som helst. De är väktare till det hemliga biblioteket som ligger under kyrkan. Nu känner Estrid och Magnar att det är förändring på gång. Mörkret växer och det kommer att hända saker. Estrid ser också i korten att de kommer att få hjälp av två krigare. Krigarna - det är Viggo och Alrik, det. Tio och tolv år. I första boken bryter de en nidstångsförbannelse, i andra boken tar de (med viss hjälp) kål på en kyrkogrim. Det är action. Det är bra! Jag vill: 1. Åka till Mariefred (verkar väldigt fint där) 2. Ta hand om någon herrelös hund 3. Läsa Mylingen snart. 4. Provsmaka all den där goda maten som lagas i parti och minut i de här böckerna. Amerikanska pannkakor med lönnsirap till frukost? Chokladmarängtårta? Egenhändigt friterade äppelmunkar???http://carolinalandin.blogspot.se/2014/10/pax-nidstangen-och-grimmen.html

Pax -Nidstången av Åsa Larsson och Ingela Korsell Jaaa! Vad bra det här är! Och som det behövs! En ny fantasy/skrck-serie med inslag av svensk folktro. För slukaråldern! Det här kommer att gå som smör! Tänk Cirkeln möter Buffy möter Amanda Hellberg fast för 11-åringar! Det är rappt, lättläst, spännande och med ett underdog-perspektiv som man ju bara måste gilla.
Två killar, Viggo och Alrik, 10 och 12 år gamla, flyttar till en fosterfamilj i Mariefred. Som visar sig ligga på the hellmouth.. nej, just det, det var ju i Buffy, men på en speciell plats som drar till sig ondska. Killarnas mamma har svårt att hantera livet och dricker ibland för mycket. Men att hon älskar sina pojkar det är tydligt. Familjen som killarna flyttar till är också trevlig. Laylah och Anders förstår att pojkarna haft det tufft och vill ge dem en chans. Ändå råkar de i bråk redan första dagen i skolan. Hierarkin i skolan är tydlig och Viggo och Alrik är redan förutbestämda att få skulden för allt. Efter att ha krossat en fönsterruta så får Alrik jobba av sitt straff hos trädgårdsmästarna Magnar och Estrid och Viggo hjälper till. Vad de inte vet är att de är förutbestämda för något annat också. Estrid och Magnar är nämligen inte vilka trädgårdsmästare som helst. De vaktar en stor hemlighet i slottsträdgårdens källare och har sett orakelkorten att två stycken krigare skall komma och hjälpa dem stå emot mörkrets makter. Allt tyder på att det kulle vara Alrik och Viggo. Och allt tyder också på att det här kommer att bli en succé. Konceptet påminner som sagt inte så lite om Buffy. Om jag förstått det hela rätt så kommer de två pojkarna att möta ett nytt monster i varje bok (lite som i Adam Blades böcker) och gå i ”skola” hos Magnar och Estrid. Himla bra verkar det oavsett. Och kul att plocka fram lite gamla nordiska väsen. Som tur släpper man bok nummer två samtidigt som bok nummer ett också, så det är bara att gå direkt på "Grimmen" som nästa del heter! Kolla förresten in trailern till boken också!
http://bokomaten.blogspot.se/2014/10/pax-nidstangen-av-asa-larsson-och.html

PAX – TVÅ RECENSIONER FÖR PRISET AV EN! Författare: Åsa Larsson & Ingela Korsell, illustrationer av Henrik Jonsson Beskrivning: ”Populära Åsa Larsson, känd för sina kriminalromaner, debuterar för mellanåldern. I samarbete med författaren och forskaren Ingela Korsell och tecknaren Henrik Jonsson har hon skapat ett unikt urban fantasy-epos. Serien ”PAX” är ett actionfyllt drama om magi, som utspelar sig mitt i dagens Mariefred. I den lilla staden Mariefred börjar konstiga saker att hända. Onda krafter försöker erövra det hemliga, magiska biblioteket, som funnits under kyrkan i hundratals år. Väktarna Estrid och Magnar har vigt sina liv åt att skydda biblioteket, men i takt med att de blir äldre börjar bibliotekets magiska skydd försvagas. Bröderna Alrik och Viggo visar sig vara utvalda för att hjälpa till att försvara biblioteket mot de mörka krafter som vill ta makt över det. Alrik och Viggo måste använda både styrka och list för att övervinna alla övernaturliga otyg som väcks till liv i staden. Men pojkarna har också strider att utkämpa i sitt vardagsliv. Det finns ett killgäng i skolan som gör livet svårt. De har en mamma som de längtar efter, men som inte är att lita på. Och de måste
kämpa med sin natur, den där ilskan som exploderar i huvudet, eller den där handen som liksom av sig själv tar grejer och stoppar i fickan.” Omdöme: Jag såg Åsa Larsson på TV häromdagen, på Gokväll tror jag, där hon fick prata lite om den här bokserien i tio delar som hon skrivit i samarbete med Ingela Korsell och Henrik Jonsson som tecknat både Fantomen och Batman(!), och jag blev väldigt nyfiken. Tanken med den här bloggen är ju lite att fundera lite på böcker som jag själv skulle fastnat för när jag var i mellanåldern eller däromkring, och de här kändes som nåt som kanske skulle passat. Och om jag gillade dem nu, då hade jag nog älskat dem då! Jag bryr mig nämligen inte särskilt mycket om deckare. Det är en genre som för mig är helt ointressant just nu. Jag såg Gone Girl på bio för ett tag sen, och om den är baserad på det bättre i den genren, ja då kan det vara för mig. Så Åsa Larsson, lägg ner den delen av ditt författarskap och ägna dig åt det här istället, så kommer landets 9-12-åringar att vara dig evigt tacksamma (och troligen en hel del högläsande föräldrar också). Ty mina vänner, det här är nåt jag tycker väldigt mycket om. Nordisk mytologi, spänning, bra huvudpersoner som är lätta att relatera till, en häxmästare som ser ut lite som Wolverine, riktigt snygga svartvita seriebilder som känns lite skönt retro, och cliffhangers i varje kapitel. What’s not to like? Urban fantasy likt en viss Engelsfors-trilogi, men för en något yngre målgrupp. Och det är detaljer som att bok två börjar på kapitel 20 som gör att en sån som jag myser till lite extra. Jag gick faktiskt ut och googlade på både nidstång och kyrkogrim när jag läst klart, så det är lite allmänbildande läsning dessutom. Grejen är så här: Omslagen och färgsättningen gör att en av de mest svårflörtade läsarkategorierna, nämligen småkillar i mellanstadiet, faktiskt kan bli intresserade. Jag har pladdrat om det här massor av gånger, att ett omslag MÅSTE vara säljande, och här tycker jag att det verkligen fungerar över förväntan. Jag vet att sambon hade med sig de här till nåt bokprat och kidsen blev superintresserade! Och självklart kan både killar och tjejer läsa det här, det är inte så jag menar att den är 100% ”killbok” men min känsla är att jag själv som 11-åring hade dragits som en geting till läskeblask om jag sett den här på biblioteket hemma i Skåne. Det som också fungerar är huvudpersonerna Alrik och Viggo. De har ett jättefint band mellan sig som bröder som haft en strulig uppväxt, men de är inte helt perfekta utan kan ryka ihop ibland också, och känns både trovärdiga och sympatiska. visst känns de ibland som yngre Sam och Dean Winchester från Supernatural, men det är ju i min värld bara bra… Det samma gäller övriga karaktärer – de känns trovärdiga. Vissa är däremot rätt långt ifrån sympatiska! Det är lite skräckkänsla ibland och innehållet kan vara lite väl rysligt för de yngre läsarna, men det är i så fall ett riktigt bra tillfälle i akt att som förälder vara med och läsa och diskutera, och för de lite äldre läsarna finns det väl få saker som är mer spännande än ett tecknat avhugget hästhuvud?Jag rekommenderar varmt de här böckerna och hoppas verkligen på att Larsson och co. kan hålla samma höga kvalitet hela serien igenom. https://oarya.se/2014/11/03/pax-tva-recensioner-for-priset-av-en/

MYLINGEN & BJÄRAN
En tjuv verkar ha flyttat till Mariefred och alla skyller stölderna på Alrik. Han verkar ju definitivt haft tillfälle till det. Det konstiga är att någon verkar ha spottat på platserna där stölderna har begåtts. Äckligt! tycker i alla fall Viggo. Viggo å sin sida vill så gärna passa in så han gör saker som han vet inte är så snälla och som känns fel. Och för en gångs skull vågar han inte ens berätta för Alrik vad han gjort... I den här boken går vi ner lite i tempo jämfört med de tidigare böckerna. Det blir liksom lite en andningspaus i den här fjärde boken. Och det gör mig inte jättemycket. Visst jag tycker kanske inte att denna är riktigt lika bra som de andra böckerna, och kanske inte fullt så läskig, men den är bra på ett annat sätt. Det känns som om jag som läsare hela tiden får lära känna Alrik och Viggo lite bättre, och framför allt Alrik funderar en del på det förfluta och mamma. Men jag fortsätter att älska serien och stör mig en hel del på att jag nu måste vänta länge på del 5 och 6. Hoppas de kommer till hösten. 3 anledningar varför Bjäran är värd att krypa upp i fåtöljen med: 1. Jag kan inte sluta titta på den gröna färgen som pryder boken sidor. Jag älskar den. Det är kanske en fånig anledning till att älska en bok men ni får väl helt enkelt se mig som en ytlig person. 2. Bjäran är faktiskt ett väldigt äckligt monster. 3. Jag har inte nämnt så mycket om språket tidigare men det är helt klart underhållande. Jag älskar Viggos sätt att uttrycka saker. Vad sägs som uttrycket förstoppad snigel i uppförsbacke - det måste ju helt klart uttrycka det mest söliga som finns. Bjäran får 4/5 i betyg av mig.
http://fantastiskaberatterlser.blogspot.se/2015/05/pax-bjaran-av-asa-larson-ingela-korsell.html

PAX bok 3 och 4: Mylingen och Bjäran Nu har jag äntligen fått läsa tredje och fjärde boken i PAX-serien. Och jag är fortfarande grymt imponerad. Så bra det här är!. Det läskiga, de fina Mariefred-miljöerna, det fantastiska språket, det faktum att det handlar om väsen från vår egen mytologi, illustrationerna (åh!!), på-pricken-dialogerna...allt, allt, allt!
Mylingen är nästan för läskig. För mig. Jag är ändå rätt skräckboksvan, men det här? Gah! Värsta sortens läskigt, med ett barn som går igen och vill ha ihjäl de levande. Liten, grå, smutsig och trasig står hon där, mylingen, med en rostig sax i handen och pekar på barnen som har filmkväll hemma hos en tjej. "Inte du, inte du...men du." Eller senare, när Alrik och Viggo för att oskadliggöra mylingen ska bära hennes ben till kyrkogården...alltså nej och fy och vedervärdigt och väääärsta sortens mardröm. Det här, mina vänner, är ingenting för räddhågade typer. I Bjäran är det inte lika mycket renodlad skräck. Här är berättandet mer koncentrerat runt hur jobbigt Alrik och Viggo har det. Hur dömda på förhand de är, hur vilsna i tillvaron och hur de nästan ger upp. Hur viktigt det är med kompisar och grupptryck, men även kärleken mellan bröder. Det är riktigt bra skrivet, och jag lyfter gärna fram Bjäran ur serien och rekommenderar till andra som normalt inte läser skräckböcker så att de får läsa om Alrik och Viggo. I Bjäran är den allra läskigaste typen Träslöjds-Thomas. Maken till enögt beteende och förstockad dumhet och elakhet är svårt att hitta. Men Alriks och Viggos fosterföräldrar, Leylah och Anders? Dem vill jag krama! Så fina! Och så måste jag ta med en av Henrik Jonssons makalösa illustrationer här också - jag fick tårar i ögonen av den (fast du måste förstås läsa storyn som hör till för att fatta helt): Förutom allt det där galet läskiga, eller fina om killarna så är det mycket humor också. Älskar Alriks och Viggos svarsrepliker ibland, eller samtalen hemma vid deras köksbord med Leylah och Anders också. Och imparna! Gud vad jag älskar imparna! Jo, visst är de elaka och farliga och allt det där. Men så vansinnigt roliga när de pratar. Särskilt den där med kattmössan. Väldigt mycket gremlins över imparna, förresten... Vad du än gör - missa inte den här serien! (ja, du måste tåla läskigheter förstås)
http://carolinalandin.blogspot.se/2015/07/pax-bok-3-och-4-mylingen-och-bjaran.html

PAX – MYLINGEN OCH PAX – BJÄRAN Författare: Åsa Larsson & Ingela Korsell, illustrationer av Henrik Jonsson Beskrivning: Del tre, Mylingen, tar vid precis där Grimmen, den andra boken i serien, slutade. De utvalda bröderna Viggo och Alrik har kämpat mot en kyrkogrim, och Alrik är svårt skadad. Onda krafter har angripit det magiska och hemliga biblioteket. Halloween och Alla helgonsdagen är i antågande – tiden då oknytt och spöken blir extra starka i sina krafter och förmågor. Och nu har en av dem bestämt sig för att utkräva sin hämnd. Hur ska bröderna kunna stoppa det och vem är den där mystiska Iris egentligen…? Del fyra, Bjäran: Bröderna Alrik och Viggo har hjälpt en myling som har härjat i Mariefred att få ro, men vad de inte vet är att den mystiska Iris smider sina egna planer. Vem är hon egentligen och vad vill hon med Alrik och Viggo…? Det börjar försvinna saker från invånarna i stan, och Alrik står högt upp på listan över misstänkta. Men vad Mariefredsborna inte vet är att det ligger magi bakom stölderna. Omdöme: ÄNTLIGEN! Jag pratade mig varm om de föregående två böckerna i serien förra året, och det finns inte ett smack som får mig att ändra uppfattning, snarare tvärtom! Jag är enormt imponerad över hur författarna lyckas hålla ihop den övergripande ramberättelsen och till synes utan ansträngning planterar precis lagom mycket ny information för att skapa ännu större intresse för berättelsen, samtidigt som de individuella delarna är mer än tillräckligt bra i sig själva för att motivera både sträckläsning och tänd nattlampa efteråt.
Om vi börjar med Mylingen (äntligen en varelse från svensk folktro som jag slapp googla, yay!) så är den faktiskt bland de bästa spökhistorier jag nånsin läst – och helt i klass med det bästa jag sett i skräckväg på film eller TV. En spökhistoria i världsklass helt enkelt! Utan att säga för mycket så får ju tanken på att kvävas av näsdukar i halsen en att må lite lätt dåligt, men gudars vad bra det är. Men inget för de känsligaste eller yngre läsarna helt klart. Bjäran däremot är inte lika läskig, men här får vi lite mer av de underbart vidriga små imparna och Jonsson briljerar med sina illustrationer den här gången. Om vi pratar om Jonsson så får han dessutom visa än en gång hur duktig han är på actionfyllda seriebilder, men också mer lågmälda och känslosamma sådana (kolla förresten in grabbens instagram, killen kan sina saker!) och jag känner att han inte alltid får den beröm han förtjänar angående den här serien. Men återigen, det här är en riktigt bra del av hela den övergripande storyn om allt som händer i Mariefred. Däremot är det svårt att inte tycka otroligt illa om en viss slöjdlärare i den här boken… Med risk för upprepning alltså – jag är så fast i den här bokserien. Så nu börjar väntan tills nästa utgivningsdatum… https://oarya.se/2015/05/18/pax-mylingen-och-pax-bjaran/

GASTEN
Så är äntligen femte delen, Gasten, i serien PAX här! De två första delarna, Nidstången ochGrimmen, kan du läsa om här och tredje och fjärde delen, Mylingen och Bjäran, kan du läsa om här. I Gasten leder några barns Svarta Madame-lek till att tre gastar kommer till Mariefred och snart håller de på att gastkrama hela familjer till döds. Samtidigt tar Magnar Iris under sina vingar och Alrik som nästan blev dödad av henne tidigare är inte alltför glad i detta. Träslöjds-Thomas fortsätter att vara pest och pina men den här gången har Viggo fått en hämnd-idé. Ännu en gång så lyckas Larsson-Korsell-Jonsson med att snickra ihop en riktigt bra bok med hög bladvändar-faktor. Gasten fortsätter på Mylingen-spåret med att vara rejält läskig då ondskan här främst riktar sig mot barn. Vissa av bilderna är ganska skrämmande och jag kan tänka mig att det finns en och annan tänkt läsare som faktiskt tycker att böckerna är för läskiga. Här hemma har jag dock en orädd 9-åring som gärna läser dem och jag själv älskar som vanligt illustrationerna, socialrealismen och den urbana fantasyn.
Medan vi väntar ända till våren med att få läsa den spännande fortsättningen i Näcken rekommenderar jag alla som vågar att kika in hos de unga killarna i Hagby film som skapat välgjorda kortfilmer av några av PAX-böckerna. http://www.barnboksprat.se/2015/10/26/34377/ Omar, Selma och Nadia är kar i kyrkan en liten stund efter det att luciaövningen har gått av staplen. I väntan på skjuts så bestämmer de sig för att de ska leka Svarta Madame. Men leken går "bättre" än vad de hade väntat sig och redan samma kväll händer det mystiska saker för barnen. Barnen går i samma skola som Alrik och Viggo och när de får höra vad som har hänt så börjar de genast ana ugglor i mossen. Vad är det egentligen som har hänt? Oj, oj, oj... det här är nog helt klart den läskigaste boken i serien hittills. För en annan som sällan läser skräck så var det absolut ingen bra idé att läsa den när det var mörkt ute. Jag var helt enkelt tvungen att lägga ifrån mig boken en stund för det var så j*kla läskigt. Samtidigt är det ju läskigt på ett bra sätt. Visst det händer otäckheter men det är aldrig något som inte går att lösa. I den här boken tycker jag inte att det är så mycket fokus på Alriks och Viggos hemförhållanden och inte händer det dem några konstiga saker i skolan heller. Det är absolut ingenting som jag har tyckt varit dåligt i de tidigare böckerna (snarare tvärt om) men det var ändå ganska så skönt att få den lilla andningspausen. Samtidigt är det ingenting jag tänker på medans jag läser utan det reflekterade jag över i efterhand. 3 anledningar till varför Gasten är värd att krypa upp i fåtöljen med: 1. För att den är läskig. Det var faktiskt helt okej att läsa en otäck bok. Sen är jag ju av den bestämda åsikten att kan man skriva bra för barn så berör det vuxna också. Det visar ju författarna helt klart att de klarar av. Sen tror jag absolut inte att boken är för läskig för barn. Barn mår bra av att få uppleva att vardagen kan vara otäck och läskig. Det är väl utmärkt att få lära sig det genom böcker istället för genom verkliga livet. Men det kan samtidigt vara bra att vara medveten om vad barnen har för bok i sina händer och kanske framför allt läsa tillsammans. 2. Alltså alla dessa svenska naturväsen som får hitta fram i dagsljus igen tycker jag är så roligt. För samtidigt som man läser en väldigt bra och spännande bok så får man lära sig något om vårt kulturarv. Det är väl fantastiskt så säg. 3. Jag tror jag har nämnt detta i alla de böcker jag har läst i serien, men alltså illustrationerna. De är halva nöjet... Jag älskar hur de är så fruktansvärt mörka och berättar en historien liksom hand i hand med orden. Gasten får 5/5 i betyg av mig. http://fantastiskaberatterlser.blogspot.se/2015/10/pax-gasten-av-asa-larsson-ingela.html

Alriks och Viggos kamp mot mörkret fortsätter i Gasten, del 5 i serien Pax! Efter en luciaövning i kyrkan leker Selma och Nadia Svarta Madam inne på toaletten när de väntar på Selmas mamma. Leken blir snabbt farlig när en port till andra sidan skapas och tre gastar börja härja i staden. En gast är ond rakt igenom. Den är spöket efter en död människa som dog en våldsam död, och allt den vill är att fortsätta sina onda gärningar. En gast suger livsenergin ur människor så att de åldras i förtid. Nadia och Selma och deras familjer blir gastarnas första offer. Alrik och Viggo har en mycket svår uppgift framför sig.Till sin hjälp har de bibliotekets väktare, Estrid och Magnar, men de blir även tvungna att be Iris (en ung häxa som i den förra boken hjälpte svarthäxan att få Alrik nästan dödad av en bjära). Pax-böckerna är fyllda av action och högt tempo! Varelserna som frambringas ur mörkret är oerhört läskiga och kommer otäckt nära mig. Hårresande och kalla kårar-framkallande må jag säga! För modiga tioåringar och äldre… https://bokfreak.se/tag/gasten/ Gasten (Pax 5) av Åsa Larsson & Ingela Korsell Gasten är så spännande och läskig att håren reser sig på armarna när jag läser den. Jag älskar det! Den här boken hade jag läst om och om igen när jag var barn i väntan på nästa del i serien. Jag tycker Gasten är den bästa boken hittills i serien. En annan oväntad glädje var när jag upptäckte att författarna har kopplat in leken Svarta madam, som skrämde livet ur en när man var liten och som jag hört elever prata om genom åren. Så bra sätt att fånga uppmärksamheten totalt! Så skynda nu och skriv nästa bok och släpp den för jag vill ha nästa NU! Passar från ca 9 års ålder om man gillar riktigt läskiga berättelser. Betyg: -5 av 5 http://boktokig.blogspot.se/2015/10/gasten-pax-5-av-asa-larsson-ingela.html

GASTEN Författare: Åsa Larsson, Ingela Korsell, illustrerad av Henrik Jonsson Beskrivning: ” Tiden pulsar och mörkret vandrar in. Det är december och Mariefredsborna rustar för julmarknad och luciatåg, men föga anar de vilken
kuslig lucia det kommer att bli för staden. En oskyldig lek blir snabbt farlig när en port skapas till den andra sidan och tre gastar börjar härja. Alrik och Viggo för en kamp mot klockan. Det gäller att bekämpa varelserna fort – innan folk gastkramas till döds!” Omdöme: Det börjar bli meningslöst att recensera PAX-böckerna, så det här kan nog bli den sista jag skriver – inte för att den blir sämre, utan precis tvärtom. Böckerna och serien som helhet håller väldigt hög klass och blir bara bättre och mer skrämmande för varje ny del i serien. Gasten är med andra ord precis så bra och efterlängtad som ni tror. Mylingen var kanske snäppet mer skrämmande men den här ligger inte långt efter, och så här precis mellan Halloween och Lucia så är den ju klockrent utgiven. Det är bara att gratulera såväl författare som förlag än en gång! https://oarya.se/2015/11/09/gasten/

NÄCKEN Pax: Näcken av Åsa Larsson och Ingela Korsell Jag verkligen, verkligen älskar Pax-serien och Näcken. En av boken storhet är att det får handla om två killar, med en alkoholiserad mamma, som just nu bor i fosterboende. Det är så underbart att författarna skriver om sådant som man inte pratar om. En mamma med alkoholism och känslorna kring det. Jag älskar att författarna tar upp det och hur Alrik kämpar med känslorna att inte vilja bo med sin mamma. Den där jobbiga känslan som man inte pratar om. Det finns barn som jag mött i mitt lärarjobb som jag önskar hade fått läsa denna bok, just på grund av det här. De känner ju sig så ensamma men denna bok vågar ta upp det där som man inte får känna. Ovanpå detta så är Näcken ytterligare en spännande historia i Pax-serien, som denna gång handlar om Näcken. Den här vardagsrealismen som blandas med nordisk folktro, det är så jäkla bra att jag blir helt till mig. Jag vill ha mer. Mycket mer. Ge hit nästa bok NU! Betyg: +4 av 5
http://boktokig.blogspot.se/2016/04/pax-nacken-av-asa-larsson-och-ingela.html

PAX Näcken - Recension Näcken är den sjätte delen i serien PAX, skriven av Åsa Larsson, Ingela Korsell och illustrerad av Henrik Jonsson. Boken är i genren Urban-fantasy och riktar sig till barn från 9 år. Den är utgiven hos Bonnier Carlsen och du kan hitta boken hos Adlibriseller Bokus. Det är vinter och isen ligger tjockt över Mälaren i Mariefred. Hela skolan är där och ska bada i isvak. Men då händer det som inte får hända. Alrik går genom isen! Något eller någon drar honom neråt mot sjöns botten. Kan det vara näcken? Plötsligt dyker den nya slottsfogden upp, Jonas Bäckström, en mystisk man med rött hår som spelar munspel och beter sig
precis som näcken själv. Vem är han och vad gör han i Mariefred? Dessutom är Alrik och Viggos mamma på besök, med en stor överraskning... Det här är så bra! Hade det funnits ett mästerskap i bästa cliffhangers så skulle ni lätt kamma hem första priset, Åsa och Ingela. När man väl börjat läsa boken går det inte att sluta. Varenda kapitel har en så blodisande spänning att man bara måste fortsätts läsa vare sig man vill eller inte. Förbannade men underbara cliffhangers avslutar varje kapitel och när jag hade läst ut boken ville jag bara ha mer. Det är så himla smart att avsluta böckerna med någon ny spännande händelse, det gör att jag inte kan bärga mig tills nästa bok ges ut i höst. Det som gör boken så himla bra är att författarna blandar den spännande fantasybiten med vardagliga händelser och problem. Föräldrar som dricker alkohol, hur det är att bo i en fosterfamilj, jobbiga klasskamrater och vuxna som inte förstår. Samtidigt som det är spännande kan man känna igen sig i barnens tankar. Jag gillar också att man får läsa ur olika perspektiv, det gör att boken varieras och man får se händelserna från olika håll. Mycket tid och engagemang ligger bakom de här böckerna. De är så välskrivna och jag tycker verkligen att allting verkligen hänger ihop med en tydlig röd tråd. PAX-böckerna passar alla eftersom att de är så pedagogiskt gjorda. Sättet de är skrivna är så enkelt att alla kan förstå det. För de som tidigare tyckt det är svårt att läsa blir det plötsligt roligt och enkelt att hänga med i texten. Bokryggarna är märkta med ett nummer så att det ska bli lätt för barnen att veta i vilken ordning man ska läsa böckerna. Jag älskar att allt är så himla uttänkt och planerat! Bara genom att titta på boken blir jag sugen på att läsa den. De är utformade på ett nytt och häftigt sätt som jag tror fångar många barns ögon. Med färgade sidor och coola bilder blir det direkt superroligt att läsa! PAX-böckerna liknar inga andra böcker och det får dem att sticka ut i bokhyllan! Jag tycker om att man i varje bok får möta nya spännande och läskiga varelser från nordisk mytologi. Det är spännande och intressant samtidigt som man också lär sig. Karaktärerna känns så verkliga och miljöerna är så bra skildrade. De flesta miljöerna finns i verkligheten och det tycker jag är väldigt roligt. Estrid och Magnars bibliotek är min favoritmiljö, det är så coolt! Ingela, Åsa och Henrik! Det här är klockrent! Boken innehåller både fantasy och verklighet, coola bilder, snyggt omslag, bra karaktärer och verkliga miljöer. Det är precis vad som krävs för att få barn att läsa mer! Ni imponerar på mig mer och mer för varje gång och böckerna blir bara bättre och bättre. Tack för att ni inspirerar så många barn till läsning! Ni är stora förebilder för mig! Som sagt tyckte jag mycket om den här boken! Den innehåller så mycket spänning och har ett högt tempo fyllt med cliffhangers att jag hela tiden vill fortsätta läsa! Därför ger jag Näcken av Ingela Korsell, Åsa Larsson och Henrik Jonsson 5 av 5 ugglor!http://agnesbokblogg.blogspot.se/2016/04/pax-nacken-recension.html

Näcken av Åsa Larsson & Ingela Korsell "Något går väldigt fel när mellanstadiet på Mariefreds skola har temadag ute på Mälarens is. Iris påstår att det är Näcken som ligger bakom händelserna, och fast Viggo och Alrik tycker att Iris är den asjobbigaste personen i universum så inser de att hon har rätt. Näcken, ett vattenväsen, som dränker sina offer bara för skojs skull. Samtidigt har det kommit en ny slottsfogde till Gripsholms slott, men det är något skumt med honom. Och vad har hänt med Hej-Henry, som inte är sig själv
längre? Alrik och Viggo måste utmana sina djupaste rädslor för att hantera situationen, men räcker det? Dessutom har pojkarnas mamma dykt upp i Mariefred … med värsta överraskningen!" Det är ingen som blir förvånad längre när jag säger att jag älskar PAX-böckerna eller hur? De är så jäkla bra! Spännande och lite lagom roliga, allt i ett. Och att de blandar in svensk folktro i ett modernt samhälle gör det ännu bättre. Så i den här sjätte delen är det Näcken och lite andra sjövarelser vi får bekanta oss med. Personligen har jag alltid tyckt att berättelser om Näcken, eller Bäckahästen eller liknande har varit riktigt läskiga. Själva tanken att någon annan styr dig så att du till slut drunknar, huh, det är en smått panikframkallande tanke. Den känslan har ju inte blivit mindre av att ha läst den här boken kan jag säga. Larsson och Korsell gör ett fortsatt grymt bra jobb med serien. Och Henrik Jonssons svartvita illustrationer är så snygga! Jag längtar redan efter bok nummer sju! Nu ska den här skickas vidare till min systerson, han följer serien med lika stor glädje som jag gör det!
http://vargnattsbokhylla.blogspot.se/2016/04/nacken-av-asa-larsson-ingela-korsell.html